Sitting, waiting, wishing


Det vore en lögn att säga att helgen har förflutit smärtfritt
men snart har jag tagit mig igenom den och det känns skönt.

Jag har insett hur viktigt det är med trevliga och vettiga arbetskamrater
och hur svårt det är att hålla igång en konversation med 6 personer som inte säger ett ord
jag pratade och ställde frågor  
de svarade på tilltal men inte mer
jag orkade inte mer utan vandrade ensam genom Göteborg

satt utanför Sahlgrenska med bultande hjärta
men valde sedan att sakta cykla hem

sov mig igenom stora delar av lördagen
för att sedan promenera, snacka skit och äta godis med L

söndagen nämner jag inte ens
den är inte värd så många ord

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0